Kåt, glad och tacksam
Dagen till ära tänkte jag blogga lite om sex. (Underbaring, du kan sluta läsa nu om det är jobbigt, okej?)
I ett tidigare inlägg angående kvinnans sexuella topp hävdade jag att nämnda topp helt enkelt icke existerade, i alla fall inte hos skribenten.
Sent ska syndaren vakna, som de säger. Nu vet jag hur fel jag hade.
När flickvännen dök upp i mitt liv för drygt en månad sedan, gjorde hon det hand i hand med den sexuella toppen.
Förvisso kan dessa två ha ett samband men ändå...
Nuförtiden går jag runt som en tickande bomb, en kalv på grönbete, och min stackars flickvän, ja hon har liksom inget att säga till om. För allt i världen, jag tror inte att hon har något att invända mot i alla fall.
Nu vet jag hur en narkoman fungerar; ju mer de får desto mer vill de ha.
Två dagar ifrån älsklingen är som en hel evighet och skulle dessa två dagar råka bli till tre eller fyra, då klättrar jag på väggarna, svär och domederar och beter mig allmän irrationellt. A (wo)man´s gotta do what a (wo)man´s gotta do, som det heter.
Numera vet jag dock inte vad som är värst; den icke-existerande sexuella toppen eller den existerande. Jag menar, någon gång måste man ju hinna ägna sig åt andra saker än hämningslös älskog, eller?
Nåja, måhända att denna lusta ger vika så småningom, när spänningen och den hysteriska förälskelsen lagt sig, men fram tills dess tänker jag fortsätta att vara kåt, glad och tacksam. Det får hon ta, flickvännen.
Sjuka, sjuka värld
Idag konstaterade jag och underbaringen att det är en liiiiten värld vi lever i
Här nedan tänker jag redogöra för hur sjuk den här lilla, lilla värld är.
Medverkande:
Jag
Flickvännen
Underbaringen
Underbaringens nya ragg
Flickvännens ex
Underbaringens nya raggs ex
...plus ett par andra
Jag (totalt oskyldig) har som ni vet blivit med flickvän. Denna flickvän fylletrasslade för ett tag sen med underbaringen (no hard feelings).
Underbaringen i sin tur har ett nytt ragg vars ex är tillsammans med en ny tjej. Denna nya tjej är flickvännens ex. För att röra till det ytterligare visar det sig att flickvännens ex´nya flickvän är bästa kompis med underbaringens exflickväns gamla ragg.
Hängde ni med?
Inte jag heller, men det känns som att cirkeln är sluten.
Hej ormgrop!
Kåt-låt
Älska den...eller älska till den.
Välj själva.
Du har lovat mig en striptease!!
Idag har jag gjort av med pengar. Det är bäst att slösa medan man har några kvar såhär dagarna efter löning.
Det inhandlades 1 stor latte på stammiscaféet, 1 par blå solglasögon (bra mot snöblindhet),1 luvtröja och 1 st otroligt het keps. Nu fattas bara ett par schyssta baggies som duger att dansa på borden med.
Jag och underbaringen var inne på att köpa varsin extremt ful mössa med enorm "boll-tofs" mitt uppe på, men vi slog våra icke så kloka huvuden ihop och insåg att; nä, det här var nog inget för oss.
Borde egentligen lägga in bilden vi tog på våra tofs-beklädda huvuden, men nä, det får vara till en annan gång.
För övrig tycker jag väldigt mycket om min "hormonstinna pubertetsflickvän" (nu är det i och för sig inte riktigt så illa, men det är bannemej inte långt ifrån). Var får hon energin ifrån???
Och jag? Ja, jag bara njuter...och väntar på stripteasen hon lovat mig.
Mina två flickvänner
Jag är kär - i två flickor.
Den ena flickan är min (ja, hon är faktiskt min nu, så hädanefter kommer "dejten" att heta "flickvännen").
Den andra är Kat Von D.
Ni som sett LA inc. vet vad jag pratar om. Ooh my god!!!
Jag hade bannemej kunnat låna mig till en flygbiljett till Los Angeles bara för att stå utanför hennes studio (stalker-varning, jag vet...) och titta på henne. Hon måste vara det hetaste som skapats!! (förlåt baby, men du vet vad jag menar...).
Varje gång LA inc. visas på tv sitter jag som i trans och fullkomligt dreglar över denna kvinna.
Det gör jag i och för sig varje gång jag träffar flickvännen också, eftersom hon åtminstone är Europas hetaste brud.
Detta innebär att om jag någon gång skulle hamna hamna framför tv:n och LA inc. med flickvännen skulle jag vara okontaktbar i en timme, med undantag för reklampauserna. Fan ta tv-reklam!!!
För övrigt tog jag en fika med underbaringen idag på favoritstället, kände att jag behövde en ordentlig latte.
Jag tror att hon behövde lite moraliskt stöd också. Hon råkar nämligen vara en ärke-klant...och det är därför jag älskar henne så mycket.
Vi är ganska lika hon och jag. Punkt.
Efter latten (som förmodligen innehåller ca 2516 kalorier) bestämde jag mig för en shoppingtur. Bad idea!
Vem bestämmer att small är jätteminimalt och large är ungefär lika litet? Mammaavdelningen, here I come! Flickvännen gjorde sitt bästa för att muntra upp mig per sms, men det hjälpte föga...som vanligt. (Jag tackar gudarna för att man kan släcka ljuset när det ska till att "sexas")
Nåja, ett par skor inhandlades utan större ångest...trots att dessa var stl fyrtioett.
Vid busshållplatsen hem slog det mig hur "miljömedvetna" människor har blivit.
Jag tillhör kategorin "äckliga rökare" och det är fan inte annat än att man känner sig i vägen vart man än vänder.
Vid busshållplatsen stod ca. femton personer och SAMTLIGA drabbades av akuta host-attacker när jag och ett fåtal andra rökare uppenbarade oss. Detta samtidigt som åtta stadsbussar, fjorton personbilar och fem taxibilar spydde ut avgaser rakt i näshålan på dem. Det fick mig att tänka, "jaha, så du är allergisk mot rök du? Men du, dyk ner i bussens avgassystem medans jag röker vetja, så slipper du min skit, okej?"
Snart får man fanimej inte ens prutta utan att miljönämnden kommer springandes med sina mätare...!
Tur att rödvin inte avger några utsläpp...
Melbourne tur -o retur
Fan, fan, fan!!
Borde verkligen jobba. Deadline 10:00 imorgon bitti, och jag vill, vill, vill verkligen ligga kvar i sängen med henne imorgon. (Ja, hon bestämde sig för att komma ikväll när hon träffat vännerna. Tack baby, du är fin...)
Kan bara inte koncentrera mig. Satans granne, satans blogg, satans lånade cruiser. Ja, jag sitter och gömmer mig bakom en lånad, hemlig cruiser-profil...bara för att titta. Se vad alla gamla bekanta gör nuförtiden. Hittade en väldigt kär gammal "vän" och drabbades av olustiga flashbacks från förr. Så många roliga minnen, skratt, galenskaper...så mycket av allt. Puman är snygg, förlovad och lycklig...som så många andra från det förflutna.
När ska man själv "växa till sig"?
Just nu tröstar jag mig med att dejten faktiskt bestämde sig för att strunta i att snöra på sig dansskorna och istället komma hit sista natten innan jag åker. Förmodligen vet hon inte hur mycket jag uppskattar det.
Vet inte om jag vill ägna natten åt maratonsex eller enbart kramar...eller kramar mellan etapperna i maratonsexet.
Oavsett vilket, jag får vakna vid sidan om henne, och det känns väldigt skönt just nu.
Antar att detta innebär att hon accepterat att ha en blåval vid sin sida ett tag till.
Bästa vännen ringde idag också. Så länge sedan jag pratade med henne och så länge sedan vi skrattade ihop. Detta pga att hon av olika anledningar råkade hamna i Australien (fel msn kan skapa total förvirring). Nu är hon dock åter "hemma" i tryggt förvar. Har saknat henne massor...
Nää, skam på mig som sitter här när jag borde jobba.
Auf wiedersehen!
Butter, bitter blåval
Vissa dagar är jag ond och bitter.
Problemet med dessa dagar är att jag på morgonen när jag vaknar aldrig vet om just idag är en sådan dag.
Idag visade sig bli en sådan dag, och när dessa dagar infinner sig, då hjälper det inte ens med sexmaraton.
Jag är mäkta trött på skönhetsidealet. Jag är ännu mer trött på att jag liksom "dras med" och låter mig påverkas.
I morse kände jag mig som en blåval alternativt en flodhäst. Detta nämnde jag för dejten varpå hon skrattade lite och sa; "men jag tycker att du är fin. Jag tycker om dig som du är" . I mina öron lät det som; "det gör inget att du ser ut som en blåval. Jag tycker om dig ändå för även blåvalar behöver kärlek..."
Nu vet jag att hon inte tycker att jag är fet (eller i alla fall inte som en blåval), men heey, säg det till någon som tycker sig vagga fram som en annan koloss.
Nu råkar det vara så att just de dagar jag är ond och bitter, då letar sig alla snygga, vältränade människor med massvis av "snyggattityd" ut. Och där vaggar jag fram och känner att jag liksom måste ursäkta min existens för att inte förarga och genera dessa snygga människor. Att dejten också tillhör kategorin snygg/ vältränad får mig liksom att ännu mer känna "förlåt så hemskt mycket för att du tvingas visa dig med mig bland folk"...
Hon tycker att jag överdriver en smula när jag beklagar mig, men vad hjälper det?
Jag har totalt förlorat all sans och sunt förnuft när det gäller utseende. Alla, ALLA utom jag, ser bra ut i mina ögon. Även Bert Karlsson och "farmen-Qhristina".
Naturligtvis har jag full förståelse för att detta måste vara outhärdligt att lyssna på i längden och följden av mitt dåliga bitterfitta-humör ledde till att jag förklarade för dejten att hon faktiskt var värd nåt bättre än en strandad val med fler år bakom än framför sig. Att hon, som är ung och snygg, och har massvis med vänner och potentiella ragg som är lika unga och snygga inte borde låta mig stå i vägen för henne, våra sexmaraton till trots.
Egentligen ville jag bara att hon skulle tysta mig, att hon skulle tala om för mig att jag hade fel och att jag var totalt dum i huvudet som tyckte så, men istället sa hon...ingenting.
Samtalet slutade med att vi var överens, vad det nu innebar. Jag är inte riktigt säker själv.
Antingen är vår treveckors-dejt slut, eller också accepterar hon att släpa runt mig som världens största accessoar.
Jag vet som sagt inte.
Ikväll ska hon gå ut och imorgon åker jag.
När jag kommer hem kommer jag fortfarande att vara en blåval och hon kommer fortfarande att vara den snygga.
Frågan är om vi kommer att vara det tillsammans...
Aouch
Tänk att vissa saker kan göra så ont att höra. Så att det känns som ett jävla knytnävsslag i magen.
Fast det är väl som de säger; sanningen gör ont.
Trodde bara aldrig att det var vad man gjorde utan hur man gjorde det som räknades...
Piss och prutt är vad det är!
Humpin´ vs. sexvägran
Dejten tycker att jag är en dålig människa som inte skriver tillräckligt ofta om henne i min blogg.
Jag tycker att hon är en dålig människa för att hon aldrig någonsin nämnt mig i sin blogg.
Bara för det tänker jag sexvägra.
Måtte hon bara hålla sina flinka fingrar ifrån mig, annars kan den där planerade sexvägran bli svår att genomföra...
F.ö måste jag bara bjussa på en otroligt givande konversation vi just hade.
Hon: Jag tänkte köra till dig imorgon, men jag vägrar att fickparkera, bara så att du vet!
Jag: Men hallå, kan du inte fickparkera?
Hon: Nä, jag har inte gjort det sen...tja...typ...?!
Jag: Sen uppkörningen??
Hon: Aa, ungefär..
Jag: Men det är ju ett halvår sedan?!
Hon: Ja, men vadå...ska jag fickparkera mellan träden här hemma eller????
Den stinkande fikusen
I två dagar har något i min hall luktat skunk. Jag vet förvisso inte hur en skunk luktar, men det sägs att det inte är någon angenäm doft.
Jag har krupit och krälat och sniffat och letat efter källan till denna vedervärdiga odör utan framgång Jag har till och med stuckit näsan i träningsskorna. Men nix, inte där heller. Ända tills idag.
Det är min gröna växt i hörnet.
Jag visste inte att gröna växter luktade. Det gör dem förmodligen inte heller, den har nog bara drabbats av någon ännu okänd grön-växt-åkomma.
Alternativet är att någon hällt sprit i den under lördagen.
Vet dock inte vilket som är mest troligt.
Hur som helst, illa luktar den i alla fall. Som fan!
Jag har ytterliggare en teori angående den stinkande fikusen (eller vad det nu är för något).
Det kan vara så att jag har dränkt den så att den helt enkelt har börjat ruttna. Jag har inte särskilt gröna fingrar. Alla mina växter "lever" på lånad tid så att säga.
Ibland glömmer jag att vattna dem på en sisådär tre-fyra veckor och när jag väl kommer på det häller jag på ett par liter för att kompensera liksom. Det verkar inte som att det är den rätta "medicinen".
Antar att jag inte den där touchen när det handlar om växter.
Jag får väl helt enkelt förlita mig till mina andra kvaliteter helt enkelt, för någon borde jag ju ha...
Amen
Herrens vägar äro outgrundliga.
Igår åt jag och vännen lunch på en uteservering. Det var 16 grader i solen.
Idag singlar snöflingor stora som tennisbollar ner från himlen och om det fortsätter så här lär man få spänna på sig skidorna till jobbet imorgon.
Det här med klimathotet verkar ha flippat ut.
Hmm
Så jävla muntert då.
Här hade jag suttit och slitit med att författa ett långt och väldigt seriöst inlägg och just när jag skulle posta det blev jag utloggad.
Alltså blir det inget seriöst inlägg, inte nu i alla fall. Det får vänta tills nästa gång jag känner mig seriös.
För övrigt vill jag skicka ett hjärtligt tack till dejten som jämförde mig med en kossa idag. Det var verkligen en ego-boost! Jag tycker om dig också baby:)
Jag vill också passa på att gå ut med en varning till allmänheten; denna dryck är totalt livsfarlig. Framförallt under Happy Hour.
Jag tog cykeln till tequilan
Idag tänkte jag vara både kreativ och produktiv. Förhoppningsvis renderar min effektivitet i ett eller två högintressanta (eller någorlunda i alla fall) blogginlägg.
Kom på mig själv med att jag lovat uppdatering efter lördagen men den försvann i hanteringen...precis som jag.
Maken till tokfylla var det länge sedan jag upplevde; om jag överhuvudtaget någonsin gjort det.
Förfesten hos mig var som vanligt trevlig med både nya och gamla ansikten och det experimenterades och mixades vilt bland spritsorter.
Den obligatoriska melodifestivalen klarades naturligtvis också av, men ungefär två och en halv drink därefter var det så att säga over and out för min del.
Små, små minnesglimtar (eller nja, egentligen vännen och mastodont-blåmärket på axeln) säger mig att jag trillade av grannens pakethållare i farten (tack granne i alla fall, för ett tappert försök att skjutsa mig till nattklubben) och de övriga vännerna var övertygade om att jag slagit ihjäl mig...ända tills jag brände av mitt sedvanliga asgarv. Vid det här laget hade vi tydligen kommit ca trettiofem meter från min port. Det tog sin lilla tid att ta sig till nattklubben ska ni veta. Det brukar det göra om man ska ta ett steg fram, två steg bak och tre steg åt sidan.
Väl framme "smugglades" jag förbi vakten och i nästa stund bjöd jag visst laget runt på tequila.
Verkligen välbehövligt!
Ja, kvällen fortlöpte...antar jag, men snart tog även jag mitt förnuft till fånga och insåg att en taxi hem var precis vad de andra i allmänhet och jag i synnerhet behövde.
Då kom det; triangeldramat.
Just som vi (mest de andra förstås, jag hade fullt upp med att hålla reda på armar och ben) stod i begrepp att hämta ut jackorna dök Espresso House-tjejen upp från ingenstans. Vi hälsade, pratade, skrattade och utväxlade någon form av klapp-kram-puss-kram just som dejten vände sig om. Naturligtvis såg hon spektaklet och tillskyndade i ilfart fram till oss. Hon presenterade sig (vet dock inte som vad...) och försvann därefter lika fort igen. Alltmedan jag stod där som ett fån och ville sjukna genom jorden.
Några svartsjukans meningar utbyttes, men inom kort var saken utagerad, tack och lov.
När jag vaknade strax före elva dagen därpå och fortfarande var minst sagt dyngrak fick jag stränga order av dejten att sova vidare till jag var nykter igen. Då insåg jag att starksprit, det är inte min grej.
Till nästa fest ska jag investera i ett par flak Pripps Blå klass 1 så kan vi sitta där allihop och sjunga schlagers och hinka lättbärs tills vi exploderar. Ni är alla hjärtligt välkomna!
Nu håller jag bara tummarna för att jag inte fastnat på bild på nämnda nattklubbs hemsida - det torde nämligen inte vara en vacker syn.
Oh happy days
Gayigare än så här blir det inte! Och inte mycket bättre heller för den delen.
Ålderskomplex och ryggdunkar
Jag satte mig en stund på favoritcaféet tidigare idag, med min obligatoriska latte, senaste numret av QX och en välbehövlig cigg. Vid bordet vid sidan om satt tre killar i 25-årsåldern och kommenterade varenda en av kvinnligt kön som passerade. Plötsligt dök en manlig bekant till dem upp och scenariot som utspelades de följande sekunderna fick mig att förstå varför jag verkligen inte alls vill leva med män.
-Hej kompis, läget?...följt av handklapp á la West LA och den obligatoriska ryggdunkningen.
-Det e fett mannen...själv? Ryggdunkning igen.
Varför är män så jävla rädda för fysisk kontakt med andra män och varför blir deras "machobeteende" så otroligt larvigt när man betraktar det utifrån?
Det var då, när jag svepte de sista klunkarna latte, som jag började fundera på hur det ser ut i gayvärlden...och det var då jag konstaterade att det fan är nästan lika illa där, fast tvärtom.
Det ska kindpussas, hånglas, klängas och kladdas till höger och vänster och om någon bekants bekant råkar få syn på en när man är i kvinnligt sällskap ska det omedelbart börja skvallras.
Vad är det som får folk att vilja frottera sig i andra människors förehavanden?
Ibland blir jag så arg så att det bubblar i mellangärdet och ryker ur öronen. Fast jag aktar mig för att visa det...tyvärr.
Jag betackar mig för människor som säger "Akta så att du inte blir sårad, hon är ju faktiskt över 30" eller "Vad ska du med henne till, som är så gammal? Vad tänker du med?"
Är jag automatiskt en sämre människa för att jag passerat 30-strecket?
Tacka fan för att man har ålderskomplex.
Borde det inte rimligtvis vara tvärtom, att jag som redan "lekt av mig" är mindre benägen att krossa hjärtan?
Brudarna i den här förbannade gay-djungeln är som ett jäkla min-fält, det är mer tur än skicklighet om man inte får alla lemmar bortsprängda, så passa er för tusan!
"Har ni fest, eller?"
Jag har fått en reprimand om att jag är dålig på att uppdatera.
Sorry, jag ska skärpa mig.
I övrigt skuttar jag runt här i misären (ja, för tillfället kallar jag min lägenhet så) och försöker bena ut var jag ska börja, och var jag eventuellt kommer att sluta.
Kvällens förehavanden har skapat en del huvudbry i form av klädval (ska jag vara tight och kvinnlig eller loose och bekväm?) och dryckesval (var i hela fridens namn ska jag göra av alla dryckesvaror??)
Riskerna för eventuella triangeldraman gör jag nog bäst i att inte ägna en endaste tanke på, för enkelhetens skull.
Hur kvällen än slutar lär det finnas en del att skriva om imorgon....såvida jag inte är stationerad med huvudet i klosetten större delen av dagen vill säga. Och den risken är överhängande.
Tack herr taxichaufför
Taxichauffören till dejten efter att jag gett henne pengar till taxiresan:
- Fick du pengar av mamma nu?
Nog för att hon är ganska mycket yngre än jag men det där var väl ändå att ta i??
