Många oj



Första mötet. Mycket speciell kväll. Går inte att förklara i ord, man måste varit där. Så många olika livsöden men samtidigt så många liknande mitt eget. Det var tungt som fan rent ut sagt. Men vilka människor, vilken värme, vilken empati, vilke energi och vilken sammanhållning. Det här kommer att bli jävligt bra, det vet jag!
Men fan vad sanningen gör ont. Den gör ont så in i helvete. Jag tacklas med två stora sorger coh vet inte var jag ska börja. Jag hoppas bara att det ena leder till det andra.

Kan inte se mig mätt på dig, vilar bara ögonen på det vackraste jag skådat. Du är som bomull för en sargad själ, vet du det?



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0