S n e a k e r

Så satans trött på ytlighet, men samtidigt lika förbannat trött på djup. Var fan ska man bli av egentligen? I ett menlöst ingenmansland? Någostans i den typiskt svenska "lagom är bäst-mentaliteteten"?
För vem gör jag det här egentligen? Mig? Henne? Min familj? Mina vänner?
Jag är så totalt sluttömd på all energi så att tom reserverna börjar sina... Är så trött på att bli osynliggjord och bortstött.

Det blir helt enkelt ett tomt och innehållslöst inlägg ikväll. Har ingen ork till något annat.

Tablett och te, mina tangokavaljerer för tillfället.