S n e a k e r

Jag vill verkligen inte behöva återaktivera min "tråkiga" blogg. Den där allvarliga som jag bara skriver i när livet känns trist och kallt.
Men faktum är att jag allt oftare närmar mig den med ett endaste knapptryck på musen varje gång jag loggar in på blogg.se. Jag känner att humorn försvunnit och med den skrattet och glädjen som jag i vanliga fall har så oerhört nära till.

Vissa saker är oförståeliga.
Kärlek är en sådan.

Ena dagen älskar du till kropp och själ, nästa står du ensam.

Du funderar på vad som gick fel, på vad du kunde gjort annorlunda, på vad du önskar att hon gjort annorlunda.
Du tänker på varenda lycklig stund ni spenderat ihop och på det hon fick dig att känna den där gråmulna dagen i februari när ni träffades igen efter nästan tre år.
Du minns kärleken i hennes ögon, värmen i hennes omfamning, glädjen i hennes skatt, ärligheten i hennes ord, ömheten som präglade ert liv tillsammans.
Du minns hennes lena hud, hennes mjuka kropp, hennes varsamma händer, hennes fingrar genom ditt hår, hennes fuktiga läppar mot dina.
Du tänker tillbaka på planerna ni hade, på visionerna ni delade, livet ni skapade och "familjen" ni värnade om.
Helt plötsligt är hon bara borta, borta från ditt liv, utan en förklaring, utan att ge dig en chans att vinna henne tillbaka, utan någonting...bara ett tomt, kallt sms; "Det känns inte rätt länge..."

Helt plötsligt finner du inte en endaste anledning att leva längre, hur mycket du än letar...

Alla tårar du torkat från hennes kind, alla gånger ni skrattat er till magkramp tillsammans, alla gånger du sett henne i ögonen och yttrat orden "jag älskar dig", alla gånger ni älskat så att tiden stått still, alla gånger du stigit upp på morgonen för att ge henne frukost på sängen, alla gånger du svurit över henne för att hon väckt dig efter ett nattpass, alla gånger du färdats som en skottspole genom stan för att se till att hon får matlåda levererad till jobbet... Ingenting har längre något värde för hon är borta, för alltid...med de kalla orden i ett lika kallt sms; "Det känns inte rätt längre..."

Sofie, du är älskad och saknad...för alltid