Bananfluga
När du kommer hem från jobbet, lägenheten är tom sånär som på katten som jamar lite försynt, allting är släckt och sängen står orörd. Då har du rätt att känna dig aningen ensam...
När du sätter dig framför datorn, inser att de enda mailen du fått de senaste fyra dagarna är spam och mass/kedjemail, då är du nära ruinens brant.
Men när du slänger av dig uniformen, häller upp ett glas från den redan öppnade vinflaskan, tar en stor klunk och inser att du just svalt i runda slängar tolv bananflugor som härbärgerat sig i flaskan över veckoslutet; ja, då är du fan patetisk.
Vilken evinnerlig tur att flugor är proteinrika. Det har varit dåligt med den energikällan på sistone...
Att inte vilja känna
Det är något med känslor som gör människan svag och extremt sårbar. Många är de gånger jag funderat på om det kanske vore bättre att inte känna något alls.
Bitterheten skrattar mig i ansiktet och vemodet är min ständiga följeslagare, men lik förbannat kan jag inte stänga av.
Hjälp mig att sluta känna, ni som inget känner.
Cirkus Sneaker
Jag tillhör ett kringresande cirkussällskap, mitt eget.
Det är cirkus på jobbet, det är cirkus hemma, det är cirkus invändigt, det är cirkus utvändigt.
Men heey, det som inte dödar härdar.
Jag funderar på att önska död åt min blogg och frid åt mina läsare; har inte bestämt mig än. Jag får väl sova på saken helt enkelt...när det nu kan bli aktuellt med sömn. Det återstår att se.
Nä...
...jag har fortfarande inte glömt min blogg (som så brukar ske efter månader i dvala). Är bara mätt på rödvin, semester och sambo-tjafs.
Ibland vet jag inte om jag ska skratta, gråta, skrika, snyfta, slå,älska, eller bara vara....
Ikväll kunde ha varit en kväll på en alldeles underbar latinsk pub med god öl i goda vänners lag, men frugan bestämde annat.
Ibland känner man sig ensam i sin maktlöshet.... Leve semestern...och Guitar Hero. Jag och 14-åringarna älskar denna skapelse.
Varde ljus...
...och liv åt min blogg.
Den står stilla allt som oftast nuförtiden, men hav förtröstan; skaparglädjen är på väg tillbaka. Det kan ha med regnet utanför att göra också förstås. Man FÅR helt enkelt lov att sitta framför datorn utan att behöva känna att jag-måste-ut-i-solen-eftersom-jag-har-semester.
Jag har tom fått frågan av en för mig icke känd läsare om jag tänker lägga ner bloggen (väldans mycker tack för att du bookmarkat mig f.ö), men så är alltså inte fallet.
Annars är det mesta som vanligt...bortsett från att jag nu alltså tänkte damma av och skaka liv i den här gamla bloggen. Men inte just nu, först måste jag battla lite mot Joe Perry, i Guitar Hero III.
Du och jag älskling
Jag är kär.
Så in i helvetes kär.
Stora, rosa fluffiga moln...och det är hon och jag för hela slanten.
Jag älskar henne så mycket, min underbara, vackra Sofie.
Skit
Jag trodde inte att jag behövde vara svartsjuk i detta förhållandet. Trodde att jag äntligen träffat någon som ville mig väl. Det vill hon kanske också...innerst inne. Men otrohet är inte det bästa sättet att visa det på. Och inte heller att fortsätta ha kontakt med människa som "kommit emellan" och sedan dessutom ljuga om det.
Jag är trött på att bli sårad. Vill ha trygghet, stabilitet och lugn. Jag vet inte längre om hon kan ge mig det...och det gör förbannat ont.
För övrigt hade jag tänkt sammanfatta den gångna månaden i ett eller ett par inlägg, men det får vara till en annan gång. Jag har annat att tänka på nu.
Jävla skit!
Jag och männen
Jag är uppenbarligen som en man.
Jag kan inte göra två saker samtidigt.
D.v.s. inte skriva blogg OCH sitta på qx.
Inte heller gå OCH tugga tuggummi samtidigt...
I själva verket gör jag faktiskt inget av det särskilt ofta.
Jobbet tar för mycket tid, likaså umgänget med mina nya underbara kollegor.
Jag försöker ägna mig åt mig själv också...och resten av tiden går åt till underbaringen, kärleksdilemman och att klura ut hur jag ska "överleva" dagen. Livets berg-och-dalbana tar mycket påkrafterna ska ni veta. Just nu är "vagnen" i nedförsbacke, och det pirrar sådär skönt i magen... Låt mig bara slippa nästa sega, tröttsamma uppförsbacke.
Jag har helt enkelt inte ro att sitta framför datorn för tillfället. Måhända kommer inspriationen tillbaka så småningom...
Tills dess, lev väl i sommarvärmen
Jag - svikare
För tillfället är jag sämst i världen på att blogga.
Jag jobbar arslet av mig tolv timmar om dagen och därefter drar vår tappra lilla skara på after work och dricker öl, skrattar magmusklerna hårda och glömmer verkligheten.
För på mitt jobb hamnar man ofta mitt i verkligheten och den är inte alltid vacker. Tvärtom...
Jag känner redan att distansen är viktig som fan. Jag behöver köra slut på mig själv för att slippa fundera. Jag behöver vara slutkörd för att kunna somna.
Verkligheten är bra som fan att ha nära när man känner att man sitter på ruinens kant...och det har jag gjort mycket den sista tiden.
Sex? Javisst - bra som fan dessutom!
Känslor - Oh yeah...så det räcker och blir över.
Kärlek? - Pass...fråga henne och se vad svaret blir. Oavsett vad hon säger blir det nog inte det svaret JAG vill höra...
Skit
Jag har blivit så jävla kass på att skriva blogg.
Det är för att hela mitt liv är jävligt rörigt.
Jävla bajsliv har det blivit.
Saknar det som e mitt, saknar det som varit mitt, saknar det som aldrig kommer att bli mitt.
Vem saknar mig?
FAN!
Överkonsumtion
Fyra överblivna bitar sushi. Kall misosoppa i en skål. Ett rödvinsglas till hälften fyllt och med tydliga märken efter läppglans. Mitt kök, mitt elände, mitt liv.
Ofta är det hon och jag. Ibland är jag ensam...mot världen.
Det finns tomrum inom mig och jag väntar på att de ska fylla sig själv. Jag väntar och hoppas.
Jag funderar på jag på när jag var lycklig senast. Jag funderar på om jag varit lycklig.
Vad är lycka?
Att vakna på morgonen av solstrålarna som tränger sig in genom persiennerna? Att vakna på morgonen vid sidan om naken hud, ihopflätade ben och ett rufsigt huvud på kudden vid sidan om?
Är det att vakna på morgonen?
Snälla, berätta för mig. Jag tror inte att jag vet.
Lyfter huvudet och min blick möter den hemlösa tidningsförsäljarens blick. Vi småpratar, jag köper ett exemplar, han ler och tackar, jag önskar honom en trevlig dag.
Detta nummer handlar om konsumtion. Överkonsumtion.
Jag överkonsumerar...bekräftelse.
Jag och mina tomrum behöver det.
Benny Bula och Svenne banan
Jag är så jävla trött på min blogg. Jag har inget intressant att skriva om. Jag känner mig som en tråkig jäkla svennebanan. och jag vill verkligen inte vara en tråkig svennebanan.
Men man får vara som man är om man inte blev som man skulle.
Tids nog kanske inspirationen bestämmer sig för att infinna sig igen, men fram tills dess tänker jag hinka bärs och sjunga och gråta om vartannat.
För att jag behöver det...
Huvudet under armen
Jag trodde att hjärnan, hjärtat och kroppen hängde ihop och liksom samarbetade men nu är jag visare och inser att så icke är fallet.
Satans anatomi.
P-bot på riksväg 11
Gårdagen var fantastisk, kort och gott.
När man efter en veckas påfrestande utbildning på jobbet sätter sig i bilen för att köra hem, ja då vill man hem.
Man vill inte inse att man mitt på en större riksväg befinner sig i en bil vars koppling bestämt sig för att självdö.
Man vill heller inte inse att OM man lyckas få bilen att rulla så är det för att medpassageraren hoppar ut för att knuffa.
Det är inte heller särskilt upphetsande att inse att de enda blinkande ljus man kommer att få spendera fredagskvällen i är skenet av bilens varningsblinkers.
Att på femtio minuter i bil endast lyckas ta sig 11 km är en bedrift i sig; jag funderar t.o.m på om jag inte kryper snabbare till nattklubben en halvtaskig lördagsnatt.
Hursom, hem kom vi, jag, bilen och älsklingen....för sista gången.
Må hon vila i frid, Elfrid...för så hette hon, spektaklet.
Bloggen är återuppstånden
Jag är inte längre "blogglös", vilket jag varit i en sisådär fyra dagar.
Denna blogglöshet har resulterat i att det finns så vansinnigt mycket att skriva om så att en sammanfattning förmodligen skulle bli totalt ointressant läsning.
Därför ska jag hämta inspiration i ett glas rödvin med en kollega efter en hård dags utbildning på jobbet för att sedan återkomma i ärendet.
Kåt, glad och tacksam
Dagen till ära tänkte jag blogga lite om sex. (Underbaring, du kan sluta läsa nu om det är jobbigt, okej?)
I ett tidigare inlägg angående kvinnans sexuella topp hävdade jag att nämnda topp helt enkelt icke existerade, i alla fall inte hos skribenten.
Sent ska syndaren vakna, som de säger. Nu vet jag hur fel jag hade.
När flickvännen dök upp i mitt liv för drygt en månad sedan, gjorde hon det hand i hand med den sexuella toppen.
Förvisso kan dessa två ha ett samband men ändå...
Nuförtiden går jag runt som en tickande bomb, en kalv på grönbete, och min stackars flickvän, ja hon har liksom inget att säga till om. För allt i världen, jag tror inte att hon har något att invända mot i alla fall.
Nu vet jag hur en narkoman fungerar; ju mer de får desto mer vill de ha.
Två dagar ifrån älsklingen är som en hel evighet och skulle dessa två dagar råka bli till tre eller fyra, då klättrar jag på väggarna, svär och domederar och beter mig allmän irrationellt. A (wo)man´s gotta do what a (wo)man´s gotta do, som det heter.
Numera vet jag dock inte vad som är värst; den icke-existerande sexuella toppen eller den existerande. Jag menar, någon gång måste man ju hinna ägna sig åt andra saker än hämningslös älskog, eller?
Nåja, måhända att denna lusta ger vika så småningom, när spänningen och den hysteriska förälskelsen lagt sig, men fram tills dess tänker jag fortsätta att vara kåt, glad och tacksam. Det får hon ta, flickvännen.
Sjuka, sjuka värld
Idag konstaterade jag och underbaringen att det är en liiiiten värld vi lever i
Här nedan tänker jag redogöra för hur sjuk den här lilla, lilla värld är.
Medverkande:
Jag
Flickvännen
Underbaringen
Underbaringens nya ragg
Flickvännens ex
Underbaringens nya raggs ex
...plus ett par andra
Jag (totalt oskyldig) har som ni vet blivit med flickvän. Denna flickvän fylletrasslade för ett tag sen med underbaringen (no hard feelings).
Underbaringen i sin tur har ett nytt ragg vars ex är tillsammans med en ny tjej. Denna nya tjej är flickvännens ex. För att röra till det ytterligare visar det sig att flickvännens ex´nya flickvän är bästa kompis med underbaringens exflickväns gamla ragg.
Hängde ni med?
Inte jag heller, men det känns som att cirkeln är sluten.
Hej ormgrop!
Kåt-låt
Älska den...eller älska till den.
Välj själva.
Du har lovat mig en striptease!!
Idag har jag gjort av med pengar. Det är bäst att slösa medan man har några kvar såhär dagarna efter löning.
Det inhandlades 1 stor latte på stammiscaféet, 1 par blå solglasögon (bra mot snöblindhet),1 luvtröja och 1 st otroligt het keps. Nu fattas bara ett par schyssta baggies som duger att dansa på borden med.
Jag och underbaringen var inne på att köpa varsin extremt ful mössa med enorm "boll-tofs" mitt uppe på, men vi slog våra icke så kloka huvuden ihop och insåg att; nä, det här var nog inget för oss.
Borde egentligen lägga in bilden vi tog på våra tofs-beklädda huvuden, men nä, det får vara till en annan gång.
För övrig tycker jag väldigt mycket om min "hormonstinna pubertetsflickvän" (nu är det i och för sig inte riktigt så illa, men det är bannemej inte långt ifrån). Var får hon energin ifrån???
Och jag? Ja, jag bara njuter...och väntar på stripteasen hon lovat mig.
Mina två flickvänner
Jag är kär - i två flickor.
Den ena flickan är min (ja, hon är faktiskt min nu, så hädanefter kommer "dejten" att heta "flickvännen").
Den andra är Kat Von D.
Ni som sett LA inc. vet vad jag pratar om. Ooh my god!!!
Jag hade bannemej kunnat låna mig till en flygbiljett till Los Angeles bara för att stå utanför hennes studio (stalker-varning, jag vet...) och titta på henne. Hon måste vara det hetaste som skapats!! (förlåt baby, men du vet vad jag menar...).
Varje gång LA inc. visas på tv sitter jag som i trans och fullkomligt dreglar över denna kvinna.
Det gör jag i och för sig varje gång jag träffar flickvännen också, eftersom hon åtminstone är Europas hetaste brud.
Detta innebär att om jag någon gång skulle hamna hamna framför tv:n och LA inc. med flickvännen skulle jag vara okontaktbar i en timme, med undantag för reklampauserna. Fan ta tv-reklam!!!
För övrigt tog jag en fika med underbaringen idag på favoritstället, kände att jag behövde en ordentlig latte.
Jag tror att hon behövde lite moraliskt stöd också. Hon råkar nämligen vara en ärke-klant...och det är därför jag älskar henne så mycket.
Vi är ganska lika hon och jag. Punkt.
Efter latten (som förmodligen innehåller ca 2516 kalorier) bestämde jag mig för en shoppingtur. Bad idea!
Vem bestämmer att small är jätteminimalt och large är ungefär lika litet? Mammaavdelningen, here I come! Flickvännen gjorde sitt bästa för att muntra upp mig per sms, men det hjälpte föga...som vanligt. (Jag tackar gudarna för att man kan släcka ljuset när det ska till att "sexas")
Nåja, ett par skor inhandlades utan större ångest...trots att dessa var stl fyrtioett.
Vid busshållplatsen hem slog det mig hur "miljömedvetna" människor har blivit.
Jag tillhör kategorin "äckliga rökare" och det är fan inte annat än att man känner sig i vägen vart man än vänder.
Vid busshållplatsen stod ca. femton personer och SAMTLIGA drabbades av akuta host-attacker när jag och ett fåtal andra rökare uppenbarade oss. Detta samtidigt som åtta stadsbussar, fjorton personbilar och fem taxibilar spydde ut avgaser rakt i näshålan på dem. Det fick mig att tänka, "jaha, så du är allergisk mot rök du? Men du, dyk ner i bussens avgassystem medans jag röker vetja, så slipper du min skit, okej?"
Snart får man fanimej inte ens prutta utan att miljönämnden kommer springandes med sina mätare...!
Tur att rödvin inte avger några utsläpp...
