Hepp
TJALALA, TJALALALALA!
TJALALAAAA,TJALALALALALA.....
TJALALA, TJALALALA!
....sen kommer jag inte ihåg mer, vilket i sig är ganska uppseendeväckande med tanke på hur "icke-avancerad" låttexten är.
Fy fan vilken tur att man är full!!!!
Bloggning på schemat?
Nä, jag är varken bitter eller avundsjuk.
Jag kan bara fortfarande inte förstå vitsen med 13 (?) blogginlägg inom loppet av knappt tre timmar.
Själv har jag ett rent helvete att åstadkomma tre stycken...på en hel dag.
Har man verkligen så lite att göra i skolan nuförtiden, eller finns bloggning månne på schemat?
Spypåse
Plötsligt slog det mig. Snowjoggern är tillbaka!
Det är en gåta.
Vissa plagg borde förbjudits redan första gången de var moderna.
Snowjoggern är ett sådant plagg. 90-tals hiphop-byxan ett annat.
Jag som är 70-talist minns denna obeskrivligt fula sko/känga/stövel med vånda och lika väl minns jag hur mamma tvingade mig att använda mina exemplar i babyrosa eftersom "de var sååå varma och sååå praktiska"
Nu ska man behöva se vuxna kvinnor och män gå runt i dessa vedervärdiga skapelser fram tills slutet av mars.
Snälla modeskapare. Tänk till...för en gångs skull!
För ni kan väl inte på allvar påstå att den här är snygg??
Juttu vs. Ranking the stars
Jag säger bara en sak; Ranking the stars.
Vem i helvete kommer på en så förbannat korkad programidé?
Finns det något värre att titta på egentligen?
Ett gäng mer eller mindre kända kvinnor som rankar varandra i diverse kategorier med den ena dumma motiveringen värre än den andra.
Jag tackar en högre makt för fjärrkontrollens existens...
Jag föredrar t.o.m Juttu, Utbildningsradions språka på finska.
Och då kan jag enbart säga:
Moi ( hej),
Hyvää (bra),
Kiitos (betyder tack) och
Vittu (användbart ord med betydelsen fitta).
Lägger man dessutom till Voi får ordet den mindre smickrande innebörden smörfitta. Var dock noggrann med att inte blanda ihop Moi och Voi
Jag kan även räkna till fem....vad nu det ska vara bra för. Man har ju liksom ingen användning av det förrän man kommer till sex.
Om det är någon finne som läser detta så var inte rädda för att ge mig fler tips på matnyttiga finska ord.
Som tack för hjälpen bjussar jag på lite finsk disco.
Håll till godo!
Förbannat
Idag gjorde jag något som inte ens jag själv blir klok på och förmodligen kommer att förbanna mig för i flera evigheter.
I inlägg efter inlägg efter inlägg har jag beklagat mig över att jag inte får ligga.
Jag har spytt galla över brudar och i stillhet önskat att jag vore hetero.
Jag har tyckt synd om mig själv och inbillat mig att det är mig det är fel på, inte dem.
Jag har drömt, fantiserat, trånat och längtat...och så idag hör hon av sig, den mörka skönheten.
Med ett simpelt sms kl 08:17 väcker hon mig.
"Gomorron, ska vi ta en öl idag? Kram"
Jag slumrar till ännu en liten stund. Känner inte riktigt att min kropp vill tänka på öl kvart över åtta på morgonen.
När jag vaknar funderar jag på vad som får henne att höra av sig just nu...efter tre veckors total tystnad.
Minuterna går, timmarna går och snart börjar det bli kväll.
Plötsligt blinkar hennes telefonnummer i displayen igen.
Ett nytt sms. "Nonchar du mig eller;) Vill du ses ikväll?"
Nu har jag liksom inget val, jag måste svara henne.
"Vart ska ni? Vem är det mer än du?" skriver jag lite ointresserat
Jag vet inte vad jag förväntar mig,eller ens varför jag ställer frågan...men svaret jag får är inte det jag har räknat med.
"Det är bara jag...och du förstås. Ska vi ses kl 20? Jag har saknat dig"
Om man kan få tunghäfta i tummen så var det vad jag får just då, tumhäfta.
"Alltså, jag har inte bestämt mig än. Jag har match imorgon..."
Till svar får jag ett kyligt "Ok, vi kan ta det en annan gång..."
Och därmed har jag försatt mina chanser till att få ligga alt. att åtminstone få flörta ostört.
Satans mig!
Nu är det ju så att jag inte riktigt själv förstår varför jag gjorde så, men förmodligen är det som jag sa till bästa vännen i ytterligare ett Ring Och Kräk Av Dig-samtal tidigare ikväll;
"Hon svarar bara på vart tredje sms och drar sig alltid ur, varför ska jag alltid finnas till hands när hon e sugen?"
Jag antar att det är det som kallas stolthet.
Därför spenderar jag fredagskvällen ensam.
Jag har dock en sympatidrickare i vännen som dränker sina sorger i sin ände av världen.
Så lite tur har jag i alla fall.
NIX
Ibland är vi oerhört begåvade, jag och bästa vännen.
Det började som ett helt vanligt Ring Och Kräk Av Dig När Du Vill-samtal men efter en stund utvecklades det hela till en utomordentligt strålande affärsidé...i alla fall för gemene man.
Vi kom av någon anledning in på det här med betalningsanmärkningar och jag konstaterade att det där är ett himla dumt påfund. Jag menar, tanken är säkert god och andemeningen med detta dumma påfund är förmodligen att man inte ska kunna ta några lån, eller handla på kredit etc. och på så sätt ska man kunna sanera sin ekonomi.
Men hallå, om man inte hade några lån eller krediter innan heller utan fick betalningsanmärkningar pga oförmåga att betala räkningar...inte fasen blir ekonomin bättre av det dumma påfundet då?
Efter detta konstaterande och några sekunders tystnad utspelades följande dialog:
Hon: Det hade väl varit bättre att göra uppehåll i räkningarna, eller?
Jag: Aaa, eller man kanske skulle hyra en ond pitbull och sätta utanför brevinkastet så att den hindrade räkningarna från att kommi in i lägenheten.
Hon: Njae...jag vet inte.
Jag: Kan man hyra en neger? (Nä, jag har inget emot svarta,men det lät bra i sammanhanget)
Hon: Men,som du säger!!!
Jag: Mmm...
Hon: NU VET JAG!!! (överlycklig) Man borde starta ett Nix-nummer. Ett sånt där man ringer för att stoppa alla telefonförsäljare, fast istället stoppar man alla företag från att skicka räkningar.
Jag: JAAA!! (exhalterad)
Och vips så var affärsidén född.
Frågan är bara om den är genomförbar rent praktiskt.
Hursomhelst, ibland är vi oerhört begåvade, jag och bästa vännen.
Javisst
Om 3 tim och sex minuter, (eller 186 minuter om man nu vill det) kommer lönen in på kontot.
Om 23 tim och sex minuter (eller 1386 minuter om man nu fortfarande envisas) kommer endast en sjättedel av den att finnas kvar, och detta innan helgen ens hunnit göra sitt intåg.
Visst är det en hoppfull, munter tanke?
Skvaller
88:14 in i Sverige-Lettlandmatchen slocknade jag som ett litet barn. Over and out, ciao ciao, hasta mañana!
Som en slagen hjälte, dreglandes och med kuddränder i ansiktet, sverigetröjan lite vriden och ena armen hängandes ner över soffkanten spenderade jag de närmast följande timmarna med Glenn Hyséns analyserande i bakgrunden. 00:45 vaknade jag till liv, om än ytterst tilfälligt och bestämde mig för att flytta min sorgliga lekamen till den stora dubbelsängen istället.
Någonstans under min så välbehövliga skönhetssömn upptäckte jag att jag missat ett sms av bästa vännen.
"Redo för skvaller?" skrev hon.
Nu var det ju naturligvis alldeles fel tidpunkt på dygnet för att skvallra, men jag kunde liksom inte släppa tanken på vad det kunde tänkas vara när jag släpade mig in i sovrummet. Var det månne så att Hon svarat på mailet?? Tänk om det var så att hon svarat att "Oh, vilken tur att du skriver jag har letat såååååå länge efter henne.."
Nu var det naturligtvis inte så, fick jag reda på telefonledes av vännen tidigare idag. Hon har tydligen inte ens läst mailet...
Skvallret bestod istället av att en bekant till oss båda tydligen numera dejtar en annan, mindre omtyckt, gemensam bekant. Och vips så hade vi sammafattat hur det är att leva som homosexuell kvinna i dagens Sverige. Vi är alla buksystrar, på ett eller annat sätt. Det är väl snart bara en tidsfråga innan man legat med ett ex´ gamla morsa också, gudbevars.
Fö övrigt är skvaller det jag mest går igång på för tillfället.
Som en nyfiken liten grå kärring sitter jag och insuper allt vad folk har att säga till varandra på bussen, på jobbet, på ica, i trappen och på gatan. Allt med största diskretion naturligtvis.
I brist på eget liv får man väl med visst vemod konstatera...
Reklambanner?
Blev omnämnd i en blogg skriven av Viktoria (jäkligt kul blogg dessutom) angående alla reklambanners som dyker upp på bloggsidor till höger och vänster, och dess innebörd.
Hon spinner vidare på ett av mina tidigare inlägg där jag förundrades över vem som bestämt att de banners som skulle synas i min blogg gjorde det just där och just då... Problemet är att ingen verkar ha svaret på det.
Nu har det hänt igen. Jag har blivit erbjuden att adoptera....en tiger.
Nog för att jag är flata och således inte har för avsikt att skaffa barn på naturlig väg, men att adoptera en tiger ifrån Afrika är väl ändå långsökt?
Dyrt...och skumt
Ganska exakt i samma stund som jag hämtat mig från chocken efter min senaste mobilräkning får jag följande sms av min mobiloperatör:
"Hej!
Vi har sett över dina mobilkostnader och eftersom du ringer så mycket så har vi ett erbjudande till dig. Du får även 50 sms på köpet om du förlänger ditt abonnemang."
Nu undrar jag; hur långt framskriden är tekniken egentligen när min operatör bevisligen ser förtvivlan i mina ögon när jag öppnar kuvertet med räkningen och minuten senare skickar detta sms till mig?
Finns det en inbyggd dold kamera i alla moderna mobiler som talar om att "du, här har vi en storkonsument...henne kan vi nog lura på nåt erbjudande..."?
Nu jävlar!!
Jag har varit otillåtet trött hela jävla dagen, men så fort Sverigetröjan kom fram blev jag piggast i hela stan.
NU KÖR VI SVERIGE!!!
Det ÄR f*ttan som gör det
Igår postade jag ett inlägg med rubriken Är det fittan som gör kvinnan, och just igår hade jag av en händelse fler antal unika besökare än vad jag någonsin tidigare haft på min blogg. Är detta en slump eller är vi så perverterade att vi handlöst kastar oss över första bästa inlägg som i rubriken innehåller något av orden, kuk, fitta, knulla, eller sex i hopp om att komma över extravaganta detaljer ur någons sexliv?
Alltså, det är bara en enkel fråga.
Jag kan visst bjussa på detaljer ur mitt sexliv eftersom jag tills vidare är anonym här. Om jag bara hade ett sexliv.
Tills vidare bjuder jag på egenhändig paint- tillverkat onaniobjekt, så kan den som känner ett trängande behov av att runka loss göra det tills något intressantare dyker upp.
Bloggtopp och toppbloggare
När man går in på blogg.se´s startsida hittar man i vänsterspalten Mest aktiva bloggare.
För att hamna bland de mest flitiga på denna eminenta lista måste man åstadkomma i runda slängar 15-20 inlägg...per dag.
Nu undrar jag som "medelbloggare"; Kan man verkligen ha så mycket intressant att säga och så ofta dessutom så att resultatet blir uppemot 20 inlägg per dag??
Antingen har jag ett vansinnigt tråkigt, ointressant och händelselöst liv eller är det de Mest-aktiva-bloggarna som har det eftersom de verkar ha all tid i världen att sitta och skriva ner allt som händer resp. inte händer i deras liv.
Typ:
07:38, inlägg 1
Skit också, jag kommer att missa bussen. Kanske hade hunnit om jag slitit mig från datorn...
09:14, inlägg 2
Nu är jag i skolan, skitbull. Fast snart är det rast.
10:25, inlägg 3
Asså, Simon är ba sååååå snygg. Men åååh, varför är han tillsammans med Sanna liksom??
10:53, inlägg 4
Nu är det rast. Ball, fast snart är det lektion.
11:22, inlägg 5
Jävla skitlärare. Jag drog från lektionen så nu sitter jag i datasalen och skriver blogg. Mycket ballare.
12:01, inlägg 6
Lunch. Fan vad jag hatar blodpudding.
Idag har jag rosa tröja och efter skolan ska jag och Challe och Jojjo till stan.
12:19, inlägg 7
Shit. Jag har diarré... och jag som HATAR att gå på skolans snuskiga toaletter!!
Ja, och så fortsätter det fram till 00:41 när mamma/pappa/lillebror kommer in och med våld rycker nätverkskabeln ur datorn.
Denna utomordentligt värdefulla information hade med lätthet kunnat sammanfattas i ETT inlägg om dagen.
Fast det är klart, då hade ju vederbörande inte varit på Mest Aktiva bloggare-listan
Kontaktannons
Nu har det gått fem dagar sen bästa vännen mailade Henne och ännu har jag inte fått någon feedback på det hela.
Detta kan naturligvis ha naturliga förklaringar såsom att hon inte läst mailet (hoppas, hoppas...), men det kan vara resultatet av att jag är totalt ointressant för henne (ve och fasa..)
Ett tredje alternativ är förstås att vännen glömt att rapportera utfallet av sitt mindre genomtänkta tilltag, (ja, jag vet att det var min egen idé, men jag var full, okej?) och om så är fallet så ska jag nog se till att hon blir varse.
Hursomhelst, om mina halvdesperata försök i kampen för tvåsamhet alt. att enbart få ligga, inte ger utdelning snart så skulle det inte förvåna mig om det inom kort börjar växa mossa i mina nedre regioner. Fy för den lede.
Man kanske skulle börja finformulera en kontaktannons?
Hjälp mottages tacksamt!
Butch vs. femme
Idag tänker jag blogga något som säkert anses vara provokativt och därmed kommer att reta gallfeber på en hel drös med flator.
Det finns något inom flatvärlden som förbryllar mig; det här med att vara butch eller femme.
Ibland händer det att jag diskuterar detta fenomen med mina väninnor vilket alltid resulterar i högljudda diskussioner, där fördomar och vidsynthet mixas vilt.
Jag har aldrig förstått det där med att vara butch eller att enbart tända på butch-tjejer. Jag vet att detta med största sannolikhet kommer att rendera i viss irritation hos somliga...sorry. Det är dock inte menat att vara elak utan enbart ett uttryck för min personliga åsikt. Det stårju alla fritt att vara/se ut precis som det behagar de själva.
Jag är (för den som nu mot förmodan råkat missa detta) flata. Långt ut i fingerspetsarna flata. För mig innebär det att jag tittar på kvinnor, blir förälskad i kvinnor, vill leva med kvinnor, har sex med kvinnor.
Inte män. Been there, done that.
Det jag älskar med kvinnor är deras vackra yttre, deras mjuka sätt, deras feminina drag, deras lena kroppar, deras...deras...ja, att de är kvinnor helt enkelt.
Jag gjorde en blixtvisit på en gayklubb i stan i helgen och det tog inte lång tid innan jag insåg att det faktiskt nästan var stört omöjligt att urskilja vem som var bög och vem som var flata (?)
Stilar blandades förstås friskt som på alla andra nattklubbar men det var ändå "fördel" butcharna denna kväll.
Med baggies (och då menar jag baggies á la 90-talshiphop) hängande halvvägs ner över bakdelen, blottandes boxerkalsongerna( ja, KALSONGER), luvtröja storlek XL, truckerkeps alt. bandana över tuppkammen skred de vaggande över dansgolvet med ett rörelsemönster som kunde få det mest vana ögat att missta de för att vara pubertetspojkar i värsta trotsåldern.
Nu till min frågeställning:
Vari ligger tjusningen i att vakna med en kvinna som man vid första anblick inte kan avgöra könet på?
Varför denna fascination över kvinnor som beter sig/ser ut som/pratar som män? Har inte hela syftet med kvinna-kvinnarelationen gått förlorat då?
Vad får en kvinna att vilja se ut och bete sig som en man?
Det är här jag behöver hjälp att "förstå".
Jag trodde inte att det bara k*ken som gjorde mannen till man och fi**an som gjorde kvinnan till kvinna men helgens (och även många andra) erfarenheter talar för att så är fallet och detta i samma stund man tar ordet butch i sin mun.
Nu vet jag att smaken är som (kalsongbeklädda)baken och tur är väl det.
Det lämnar desto fler femme-flator över till oss som verkligen älskar en kvinnas yttre.
Åsikter, någon?
OBS!
Jag har flertalet butch-flator i min vänkrets och jag bedyrar att de är de goa´ste som finns.
Detta inlägg handlar ENBART om utseende och ytlighet, INTE personlighet. Så fick vi det klargjort!
Är det f*ttan som gör kvinnan?
Ovannämnda tänkte jag diskutera i ett blogginlägg som jag suttit med större delen av eftermiddagen, men eftersom blogg.se verkar lika segt som jag idag så får jag snällt återkomma till ämnet imorgon när vi båda förhoppningsvis är lite mer på hugget.
Fö. har vi lagt ytterliggare en helg till handlingarna, och jag fick inte ligga denna helgen heller.
Jag har snart glömt hur man gör...
Måndag hela veckan?
Idag är det måndag igen.
Det innebär:
*Att posten kommer - med räkningar. (Varför har folk slutat skriva brev till varandra sen internets genombrott?)
*Att Ams lägger ut nya jobb - som man förmodligen ändå aldrig kommer att få.
*Att de arbetsgivarna man sökt jobb hos är tillbaka efter helgen - och därmed kan maila ut negativa svar i stil med "Vi tackar för visat intresse. Vi har valt att gå vidare med andra sökanden. Vi önskar Dig lycka till i framtiden."
*Att alla ens vänner befinner sig på sina jobb - alltså har man ingen att beklaga sig för/fika med/ha menlösa sms-konversationer med.
*Att det är fem dagar till nästa helg - och därmed också fem dagar till nästa tillfälle att dricka rödvin och diskutera livets väsentligheter med vännerna
* Att den gångna helgen nyss tagit slut - och helgångesten ger sig till känna. (Vet ni vad alkohol och cigarretter egentligen gör med en kropp i min ålder??)
Vilken tur att det bara är måndag en gång i veckan.
Exhibitionist, javisst!
Inte i den bemärkelsen att jag inte kommer på något att skriva, utan mer Jag Vet Inte Var Jag Ska Börja För Jag Har Så Mycket Skit I Huvudet-torka.
När jag återskapade min blogg för ganska exakt en månad sen var det med intentionen att ventilera mina innersta tankar och känslor om mitt sjuka förhållande med min våldsamma flickvän/numera ex.
Tanken var förvisso god och visst händer det att jag då och då måste kräka av mig ett och annat blogg-ledes, men det slog mig ganska snabbt att jag faktiskt hade ett större behov av låta min humoristiska och mer vardagliga sida få utrymme i bloggen.
På den tiden det begav sig, när man fortfarande spenderade större delen av sin vakna tid framför cruiser, fick man sina behov att skriva av sig stillade genom dagboksskrivande, men eftersom qx, av flera anledningar, numera inte ingår i min repetoar, så har liksom mina möjligheter att göra mig hörd eliminerats avsevärt.
Sen är det ju det här dilemmat - Att vara anomym eller icke.
En sida av mig är helt övertygad om att anonymitet är ett måste (för att inte förarga de flator jag eventuellt kan tänkas nämna i bloggen), medan den lite mer exhibitionistiska jag bara längtar efter att "outa" mig själv. Time will tell. Jag förblir anynom ett tag till i alla fall. För säkerhetsskull.
Resultatet av detta är att jag, så länge jag är anonym, faktiskt kan bjussa på en massa smaskiga, självupplevda detaljer ur mitt förflutna. För ibland kan man behöva reflektera över sina tidigare havanden och göranden, inte sant?
Jag återkommer i ämnet...om två caffe latte.
Någon måste skämta!!
Alltså, det måste sitta en liten skäggig man uppe bland molnen och skratta hejdlöst åt mig.
Finns det NÅGON som kan svara på varför just dessa ads:en hamnade på min sida???
Ni tappra läsare som följer min blogg förstår tragikomiken i det hela...
När spriten går in går vettet ut.
Det fick jag erfara igår.
Jag firade min och chefens "separation" med rödvin och sms:ade flitigt med bästa vännen under kvällen.
Det ventlierades om kvinnor i allmänhet och Henne i synnerhet.
Vid något tilfälle råkade jag yppa att vännen borde göra Henne uppmärksam på min exitstens.
Sagt och gjort.
Det var bara det att vännen "glömde" att fråga mig i NYKTERT tillstånd om jag verkligen ville att hon skulle hinta Henne om mig.
Kontentan av det hela är att det nu ligger ett oåterkalleligt mail till Henne från vännen angående deras gemensamma bekant som är av åsikten att Hon är Guds gåva till kvinnan.
Vidare hänvisar vännen till sitt fotoalbum (om det skulle råda oklarheter i VEM denna gemensamma bekant nu är) i detta comunity där jag framträder i...pälsmössa.
Där rök den mikroskopiska chansen till en härligt, romantisk vinterflirt.
Tack och godnatt.
